Runda: Finjasjöleden (ca 1,5 av 1,8 mil)
Betyg: Omväxlande
Citat: "Här är spången!"
Paret, prinsen, föräldrarna och en tredje part blev efter en bajsolycka något sena iväg men var på gång 9.30 på söndagsmorgonen. Vid småbåtshamnen lämnade de bilens trygga, något lite varmare och framförallt mycket mindre blåsiga innanmäten och begav sig iväg. De första fem km gick fort och var mycket kustnära. Vi var tacksamma för att det varit kallt några dagar så ledarn frusit till mark som var mer skovänlig. Den ena föräldern hade visserligen uttrustat sig med extra påsar denna gång för att vara beredd vid ett eventuellt vått äventyr. Sen kom 4 km som bara ledde oss längre och längre från sjöns vackra vågor med vita gäss (i alla fall delvis gäss, ibland blåste det, ibland inte). Vi började nu ana hungern i våra magar men det är inte helt enkelt att stanna i ett bostadsområde och göra eld, grilla korv och utträtta andra naturbehov (även om kaffedrickande skulle kunna varit möjligt). När de gick på ledet med den andra förälderna vackra sångröst som radio började en i paret att fundera på om man möjligen mentalt skulle kunna frammana en rastplats. Naturligtvis fungerade det fint för runt hörnet väntade ett bord och en liten sandplätt. Tyvärr var det också den blåsigaste platsen norr om Carolas fläkt i Fångad av en stormvind och vi fröööös. Eftersom här saknades eldstad beslutade vi oss för att bygga en. Starka karlar kom bärandes på tunga stenar och la i en cirkel. Med foten grävde vi bort mossa och gräs och sedan drämde vi till med en Pagodeld. En tändsticka mina vänner, en tändsticka! Efter de
t lyckades vi grilla korv och pinnbröd innan vi släckte elden med ett isflak hämtat i sjön av en påhittig förälder. Vi lyckades tyvärr inte med skrabbelurerna på Trangia. nästa gång tar vi det! Efter en timmes lunchstopp var vi glada för att komma iväg igen och få upp värmen. Vi gick genom, skog, över åker och äng, genom samhället Finja. Vi passerade järnvägen, vi kröp över avstängda broar men var efter två timmars ytterligare vandring framme hos bröllopstårtan.
Betyg: Omväxlande
Citat: "Här är spången!"
Paret, prinsen, föräldrarna och en tredje part blev efter en bajsolycka något sena iväg men var på gång 9.30 på söndagsmorgonen. Vid småbåtshamnen lämnade de bilens trygga, något lite varmare och framförallt mycket mindre blåsiga innanmäten och begav sig iväg. De första fem km gick fort och var mycket kustnära. Vi var tacksamma för att det varit kallt några dagar så ledarn frusit till mark som var mer skovänlig. Den ena föräldern hade visserligen uttrustat sig med extra påsar denna gång för att vara beredd vid ett eventuellt vått äventyr. Sen kom 4 km som bara ledde oss längre och längre från sjöns vackra vågor med vita gäss (i alla fall delvis gäss, ibland blåste det, ibland inte). Vi började nu ana hungern i våra magar men det är inte helt enkelt att stanna i ett bostadsområde och göra eld, grilla korv och utträtta andra naturbehov (även om kaffedrickande skulle kunna varit möjligt). När de gick på ledet med den andra förälderna vackra sångröst som radio började en i paret att fundera på om man möjligen mentalt skulle kunna frammana en rastplats. Naturligtvis fungerade det fint för runt hörnet väntade ett bord och en liten sandplätt. Tyvärr var det också den blåsigaste platsen norr om Carolas fläkt i Fångad av en stormvind och vi fröööös. Eftersom här saknades eldstad beslutade vi oss för att bygga en. Starka karlar kom bärandes på tunga stenar och la i en cirkel. Med foten grävde vi bort mossa och gräs och sedan drämde vi till med en Pagodeld. En tändsticka mina vänner, en tändsticka! Efter de
t lyckades vi grilla korv och pinnbröd innan vi släckte elden med ett isflak hämtat i sjön av en påhittig förälder. Vi lyckades tyvärr inte med skrabbelurerna på Trangia. nästa gång tar vi det! Efter en timmes lunchstopp var vi glada för att komma iväg igen och få upp värmen. Vi gick genom, skog, över åker och äng, genom samhället Finja. Vi passerade järnvägen, vi kröp över avstängda broar men var efter två timmars ytterligare vandring framme hos bröllopstårtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar